Här händer det inte speciellt mycket. Jag tycker det mesta känns som en låååååång väntan. Jag vet inte varför det känns så, men jag får liksom inget vettigt gjort alls. Jobbar, och när jag väl är hemma vill jag helst sitta under min goa värmefilt. Det kanske är kroppens sätt att hämta kraft inför operation, eller så är jag nog bara lat:) Ja, så är det nog, lat!!
Nu är det iaf snart bara en vecka tills operationen är över. Kanske är jag mer nervös än jag erkänner för mig själv. Nej förresten, tror inte det faktiskt. Säger som Josefine alltid sa, måste man så måste man, sen var det slutdiskuterat, min stora starka förståndiga tjej. Nej jag är inte rädd för någonting längre!
I kväll har vi äran att för första gången vara barnvakt till Nellie:) Åh vad glad jag blev, har längtat hela dagen. 
Älskade lilla gryn som förgyller livet!
Tror INTE du är lat ... tror helt enkelt att din kropp inte har mer energi än så, det sliter på kroppen att må dåligt och inte få vara frisk och att bearbeta sorg.
SvaraRaderaSitt du och mys under filten om du behöver ... =)
Va roligt att ni ska få vara barnvakt, det är så mysigt. Jag fick vara barnvakt jag med en liten stund i kväll när föräldrarna behövde in på banken i ett ärende ... och Clara och jag passade på att mysa och sjunga och gosa för oss själva... =)
Må så gott och ladda farmorsbatterierna, det är gott för kropp och själ... =)
kram Patricia
håller med patricia. ta det lugnt och lyssna på kroppen. det är vi väl alla lite till mans dåliga på. hoppas verkligen att operationen ger det resultat du önskar så att du får må bra sen.
SvaraRaderamåste nog skaffa mig en sån där filt. det låter så skönt och mysigt. jag som fryser jämt,
kram