Det är bara regn hos mig….förmodligen hos andra med! Jag känner att höst jobbigheten knackar på dörren, men måste, måste, fokusera på det roliga som väntar:) snart bara en månad kvar:)
Jag hoppas och önskar och tror förstås att när den lilla kommer får hjärnan ngt att fokusera på. Men det kommer bli tufft också det kan jag redan nu säga, känslor som krockar, ja inte många som förstår hur det känns:( Var glada för det!
![82f88b96c6c4c8e2[1]](http://lh3.ggpht.com/_yDWtOLEbL2M/TJhR7CUKNJI/AAAAAAAAAWE/Jk0XyiCfFZo/s1600-h/82f88b96c6c4c8e2%5B1%5D%5B2%5D.jpg "82f88b96c6c4c8e2[1]")
I övrigt rullar det på och vi planerar lite för hur vi vill omfördela rummen här hemma. Har ju inte ens orkat tagit tag i Josefines rum. Känner att det börjar bli dags, allt måste ha fått ta sin tid. Men ont gör det, så förbannat!
I går var vi och hjälpte svärmor lite i trädgården, skönt att hon är så pass pigg som hon är. Får njuta av de bra dagarna.
Tackar, jag e jätte nöjd med kortet!
SvaraRaderaJa,det var jätte mysig stad även om vi inte såg mkt men det vi såg var det fint!
Ska försöka åka upp ngt mer dit men vi ska träffas då han kommer ner hit också, fick sånt fint mail av honom igår! :)
hoppas allt e bra med er!
Kram Kram
Sänder dej många varma kramar i rusket.
SvaraRaderaDet kommer att bli helt underbart för er med det nya lilla livet.
Känslor kommer att totalkrocka,ni kommer att "kippa" efter andan många gånger av dom känslomässiga krockarna.
Med det underbara med det nya lilla livet kommer att tillföra så mycket fint så att det på alla vis kommer att väga över,och fylla på ordentligt i "fylla på skålen".
Den ni fyller på med kraft för att klara att leva ett liv i ständig saknad.Att hantera den ständiga saknaden.
Men så är det,livet efter en sån sak är ofta en krock..
Kraaaaaaaaaaaaam
Ingela
Ja du Lena, jag kan bara tala utefter egen erfarenhet. Det är nåt alldeles speciellt med de små barnbarnen. Fanns inte du....fanns inte dom...just så som de är....en del av dig OCH av dina barn. Vidare i generation efter generation. Så har det visserligen alltid varit...men så underbart när det blir så verkligt.
SvaraRaderaJag beundrar dig och din öppenhet vad beträffar din sorg. Det krävs mod till det.
Saknar dig....Kramar Maria
Ja du Maria jag har som du vet svårt att prata om sorgen....så skriva är det tur att jag kan, har varit min räddning på ngt vis tror jag...saknar dig med:( Kram
SvaraRadera