Ja jag ligger lite lågt med min blogg, jag vet. Vi njuter av lilla Nellie, men det är knappast något jag måste berätta för det är ju självklart:) Det lilla livet som får hela hjärtat att svämma över av kärlek. Men nejdå, jag är inte där varje dag (även om jag skulle vilja) de måste ju ha ett eget liv, men nog sjutton är det svårt att ta sig därifrån!
De andra tankarna vi har ligger där de ligger. Har pratat med Magnus lite om dem, så han är införstådd. Men allt har sin tid. Tider som gått får man inte tillbaka och ibland kanske något behövs för att komma vidare..Vi får se, inte lätt, vi känner av lite. Låter tankarna vara så. Nellie har fått oss att öppna ögonen. Vad som är värt att lägga energi på:)
Gå du till Nellie när du vill...det gjorde jag med min Viggo och det har jag sån glädje av nu när han vill komma till mig :)
SvaraRaderaNär du kommer dit så säg som jag...Är Nellie...jag sa såklart Viggo :)...hemma jag tänkte hälsa på henne :) Har vi ett sunt förhållande till våra barn och deras respektive så behöver vi inte känna oss påträngande.
Gulla på nu vännen:)
Kramen.
Jag känner som du, man vill inte tränga sig på för mycket, hur gärna man än vill se de små liven varje dag .. de måste få lära känna varandra, skapa sina rutiner och "bara vara" .. med tryggheten att de vet att man alltid finns där för dem dygnet runt.
SvaraRaderaNu har det gått flera dagar sen jag såg Clara, så nu har jag abstinens och hoppas träffa dem i helgen.. =)
Förstår att ni går med kluvna känslor, men klokt att försöka lägga energin på allt det positiva och fina som Nellie medför, livet går ju vidare, det kommer man inte ifrån, hur tufft det än är ibland.
Det är bara att kämpa vidare och försöka lägga fokus på det goda och positiva som finns omkring er ... =)
Många kramar
Patricia