Världen i min famn.

Ja världen lever vidare trots att den skulle gå under idag/ natt. Island fick ju lite känning av en sprutande vulkan, men för oss som inte har ngt flyg att passa går det obemärkt förbi. Jag menar vad spelar det för roll att vi säger men vad hemskt..Skiter väl vulkanen fullständigt i. Jorden måste ju protestera på sina olika vis, i form av katastrofer av olika slag. 

För oss blev det i stället en härlig dag. Husvagns städning, lite rensning av land, gräsmatts klippning och grillning:) Ja vi hinner mycket en ledig dag, när det väl är dagar då vi vill göra ngt. Ja då gäller det att passa på innan vi tappar lusten igen!

Idag när gräset var klippt, landen rensade, solen sken och vi var mätta och nöjda, ja då älskade vi vår tomt och hus:) Tänk om vi nu suttit i ett radhus med grannar överallt… nej, just idag kändes detta rätt tänkte jag. Med solen på kroppen och den gröna ängen framför mig, inte en granne så långt ögat når:)

I morgon blir det lite mera vardags liv igen då Micke börjar jobba igen. Min vecka rullar på i ett lite lugnare tempo denna vecka, och det kan verkligen behövas. Känner mig lite knasig, vad gäller både sömn och humör:/  

Det beror på att Josefine skulle tagit studenten om ett par veckor. Varje dag jag hör om den stundande studenten så låser sig mitt hjärta….