söndag 29 augusti 2010

Livet och de dagar som går.

Livet är inte de dagar som går, utan de dagar man minns. Dagarna tar fort slut, så var rädd om dem….Ingen har väl missat Mads Mikkelsen i rese reklamen.

Mads Mikkelsen image (1) Jag får gåshud varje gång jag ser det, och då inte av att se Mads, utan av orden…..

Jag vill minnas alla mina dagar, och fylla dem med liv!! Men hur fan gör jag??Hur länge ska jag gå och vänta på att det ska bli bättre? Det går ju upp och ner med allt hela tiden. Både fysiskt och psykiskt. Jag vet att just nu är det Josefines födelsedag på tisdag, som stjäl min energi, jag blir stressad och mår allmänt idiotiskt…

Ja så är det, alla som undrar om det fortfarande gör ont…Det kommer alltid att göra ont, mitt hjärta kommer för alltid att vara halvt. Det mina vänner hur nära ni än är, kan ingen förstå..som inte upplevt det. Jag är glad för att ni slipper uppleva det. Ingen ska behöva utstå sånt här!

6 kommentarer:

  1. Ja det är kloka ord, men lättare sagt än gjort. Klart man vill fylla sina dagar med liv, och leva var dag som om den var den sista, och ta vara på dagen o.s.v....men det är inte alltid det blir som man tänkt sig.

    Förstår din frustration att gå och vänta på att det ska bli bättre...det blir det nog inte av sig självt, men hur man ska gå vidare, ja det är frågan...allt har sin tid, det gäller bara att härda ut och gör det bästa av situationen och försöka göra så gott man kan och kämpa vidare.

    Kanske blir det en nystart för dig när barnbarnet kommer...ett nytt liv att glädjas åt...hoppas att det ska vara ett positivt steg i din process.. =)

    Kram kram

    SvaraRadera
  2. Tack Patricia, ja jag längtar och tror att livet blir iaf mer roligt då:) kram kam

    SvaraRadera
  3. Hej min vän,
    Jag får en tanke om att det kanske vore skönt att kunna se fram emot att Josefines födelsedag närmar sig och fira den för att den ÄR just hennes födelsedag. Istället för att(som jag upplever det) hålla emot. Jag kan bara tänka mig in i och ana, på mitt sätt, att det känns jobbigt just därför, men det är ju så det Är. Du har så rätt....det man inte upplevt är ÄR svårt att förstå. Självklart kommer det att göra ont, men hur ont kan bara Du avgöra min vän.
    Jag tänker på stressen, din energi och ditt allmänna mående du skriver om....kan det bara få vara så....just nu....för att det är SÅ du känner. Det är ditt liv det handlar om nu, vad andra tycker och tänker får dom ta ansvar för.
    Jag kommer att tänka på dig på tisdag och skänka dig så mycket energi och kärlek jag kan.
    Ha det gott och ta väl hand om dig/Maria

    SvaraRadera
  4. Hej Vännen!

    Hoppas och tror att Magnus och Marias lilla kan få dig att må lite bättre.
    När är det dags för dig att bli farmor...ujujuj vad gammal du blir då :)

    Styrkekram till dig vännen.

    SvaraRadera
  5. jag tror att det där med att fylla sina dagar med liv inte har att göra med en massa saker.(och det tror jag ingen av oss tror heller) jag tror att man kan ha ett rikt liv även i motgång. (men det är j*vligt svårt) för mig innebär att fylla livet med liv att vara i nuet. ta vara på det som är just nu. även om det är tungt. för i det tunga och jobbiga så finns det alltid någon liten ljusglimt att fästa blicken på. och det tror jag är att "fylla dagarna med liv" att ta vara på det lilla av glädje och positivitet som ändock finns där men som vi inte alltid kanske ser.

    och jag beundrar alla ni änglaföräldrar som trots smärtan och sorgen ändå står upp och fyller ert liv med liv. för det gör ni annars skulle ni inte orka. men det är min filosofi. och som du säger så kan man inte förstå fullt ut om man inte är där ni är.

    men vi går väl alla och väntar på att "livet" ska börja, mer eller mindre. "bara det sker så kommmer jag..." eller "när jag...då blir det bättre..." och så glömmer vi bort att livet är det som sker nu i denna stund. och det är i denna stund vi skapar dagarna som vi kommer att minnas.

    hmmm... nu drog jag iväg igen med mina tankar och mitt filosoferande.

    Kramar om dig min cybervän och sänder dig lite ljus och styrka

    SvaraRadera
  6. Jag har levt livet som om varje dag skulle ha vart den sista.
    Tro mej,det funkar inte!!!!
    Du lever Lena.Livet går upp och ner.Vissa som du har blivit brutalt och skoningslöst drabbade.
    Som du älskat/älskar denna lilla fina,kloka tös.Vilket enormt tomrum.....
    Ett helt nytt liv,som ingen av er bad om.
    Ditt hjärta kommer alltid att vara halvt,men det kommer att funka iallafall...
    Vi får alla hitta vår egen väg,hur vi väljer att göra med den ryggsäck vi har.
    Din är TUNG,det kommer att ta tid.Men du går ju framåt Lena.Du KAN släppa in glädje för en stund.Du lyfter ALLTID fram det du är tacksam över.Du lyfter ALLTID fram människorna i ditt hjärta.
    Du lever,även om det går knackigt som sjutton.
    Livet kommer aldrig,aldrig mer att bli som förut.Men du kommer att kunna känna glädje från hjärtat,din sorg i hjärtat kommer också ALLTID att finnas där.
    Man kan inte bara glömma och gå vidare,det funkar ju naturligtvis inte så.
    Födelsedag....
    Ja,jag tänker inte skriva mer.
    Jag vet hur tungt det känns,vad det river upp det som ännu inte på långa vägar är läkt.
    Skickar istället sååå mycket omtanke till dej/er.
    Kraaaam

    SvaraRadera